Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste lungsjukdomarna i Sverige. En konstant nedsatt lungkapacitet kan påverka utförandet av aktiviteter. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter, begränsningar och förändringar i Aktiviteter i det dagliga livet (adl) hos personer med KOL. Vid insamling av information användes enkät. Deltagarantalet i studien uppgick till 144 personer och resultatet visade att nästan hälften av undersökningspersonerna utförde Aktiviteter i det dagliga livet i långsammare tempo än innan insjuknandet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur osteoporos-relaterade frakturer påverkar vuxna människors aktiviteter i dagliga livet och upplevda livskvalitet. Uppsatsen är skriven med ändamål att hjälpa sjuksköterskor bättre förstå hur de drabbade patienterna lever för att underlätta omvårdnaden av dem. Metoden som använts är en litteraturstudie där sex kvantitativa och en kvalitativ studie kritiskt granskats efter modifierade versioner av Willman & Stoltz (2006) protokoll för kvalitetsbedömning. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökningarna. Resultatet visar att osteoporos-relaterade frakturer försämrar förmågan till både personliga- och instrumentella aktiviteter i dagliga livet, särskilt gällande aktiviteterna som kräver rörlighet.

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors Aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på Aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Detta examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer, där syftet var att beskriva personers erfarenhet av hur trötthet efter stroke påverkade utförandet av dagliga aktiviteter. I studien framkom det att trötthet påverkade utförandet av dagliga aktiviteter hos personer som fått en stroke, långt efter insjuknandet. För att möjliggöra ett utförande av aktiviteter trots trötthet var det av vikt att finna balans mellan vila och aktivitet vilket det fanns svårigheter att finna. En obalans mellan vila och aktivitet innebar ett försämrat aktivitetsutförande hos informanter. Att ha motivation till och att engagera sig i meningsfulla aktiviteter samt stöd av närstående var betydelsefullt för informanter i samband med att påbörja och slutföra aktiviteter.

Bakgrund: Stroke är ett tillstånd som innebär att det uppstått minskad eller upphörd blodtillförsel till hjärnan. Cirka 100 000 personer i Sverige lever med något slags resttillstånd som följd efter en stroke. För människor upplevs hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom i och genom livsvärlden.Syfte: Att  beskriva strokedrabbades erfarenheter av det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa har kvalitetsgranskats och sedan analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys som resulterade i fem kategorier.Resultat: De fem kategorierna är, det dagliga livet, sociala relationer, emotionella reaktioner, copingstrategier samt  nya livsperspektiv. Resultatet visade att många strokedrabbade kunde uppleva sig begränsade över att inte längre kunna utföra sina dagliga aktiviteter som tidigare.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov.Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärtaMetod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström.Resultat: Könsskillnader i inverkan på det dagliga livet påträffades.

MS är en kronisk sjukdom som påverkar alla aspekter i en människas liv; det dagliga livet, familjerelationerna såväl som arbetslivet. Syftet med vårt arbete är att beskriva vilken påverkan MS har på det dagliga livet och hur det påverkar individen i relation med andra människor samt att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som krävs i denna situation. Vald teoretisk referensram är Carnevalis omvårdnadsmodell. Metoden är en systematisk litteraturstudie som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar vilka är granskade enligt Polit et al. (2001).

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter hos kvinnor med långvarig smärta. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor, alla över 50 år. Kvinnorna fick berätta om sina erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys vilken resulterade i tre kategorier: ?Förändrat umgänge och aktiviteter med andra?, ?Utförandet av aktiviteter är förändrat? och ?Förändrad aktivitetsrepertoar?.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av Aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen är svårigheter att gå vilket medför att pojkarna blir rullstolsburna innan tio års ålder. Behovet av olika habiliteringsinsatser är stort under hela livet. Studien inkluderade åtta pojkar mellan 7- 32 år. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ?mitt i livet? och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till.